Loket vi ska ge oss på är av Jenbacher Werkes tillverkning i Österrike. Denna loktyp var mycket vanlig vid gruvbanor, inte minst i Sverige, och flera hundra importerades av Grohab Diesel Service (idag GIA) i Grängesberg under 1950- och 60 talen.

Detta gör loktypen till en av Sveriges vanligaste när det begav sig, men de flesta levde undanskymda under jord. Några enstaka lok är i drift än idag. Loket har en encylindrig dieselmotor och finns i ett 15- och ett 20-hästkrafters alternativ. Även en mindre typ om 8 hästkrafter finns, kallad Pony, men det har en enklare uppbyggnad.

Här nedan kommer vi löpande att presentera arbetets fortskridande. Detta sker i bloggform, vilket gör att nyare meddelanden hamnar överst.

2014-08-31

Nu har loket fått sina buffertvikter monterade. Dessa är som redan nämnts av en något lättare typ än de som suttit monterade innan renoveringen började. Loket når nu en vikt av 3200 kg. Buffertarna målades på plats och därför plockade vi temporärt bort den främre grillen för att kunna komma åt att måla överallt.

2014-08-24

Loket är utkört ur verkstaden och satt på ett spår för testkörning. Styrkabeln från den kommande radion är inkopplad till loket med alla funktioner utom sandning. Loket kan nu köras i manuell fjärrstyrning med kabeln.

2014-05-03

Jenbach-motorn har fått sitt målade expansionskärl monterat. Kärlet sitter fast uppepå motorn med en pinnbult och en gängad krok. Däremellan sitter en gummipackning som kan vara svår att få tät. Från kärlet går en slang till den övre anslutningen på motorns kylare. Själva kylningen fungerar i en del fall, såsom här, meddelst självcirkulation. På en del JW-lok sitter en cirkulationspump, framförallt på den 20 hk starka varianten, men vi har valt att inte montera en sådan.

2013-11-16

Strålkastare för belysning och signalhorn har kommit på plats. Belysningen kan manuellt växlas mellan färdriktningarna via ett reglage på manöverpanelen. Strålkastarna har JW:s originalskyddshuvar som levererades på de lok som hade gruvutförande.

2013-06-23

Lokets bakgavel med batterilåda är nu målad och monterad. Här sitter den stora tryckluftcylindern för lokets broms, den elektriska magnetventilen samt bromsreglaget för handmanövreringen. En liten lufttank sitter också här, med ett uttag för extern tryckluftsutrustning, ett eget initiativ.

Lokets kompressor är utbytt eftersom den först monterade kompressorn saknade ventilavlastning. Systemtrycket är inställt på 6 bar, och det kan ställas in på kompressorns tryckvaktventil. Ett trycköverskott medför att kompressorns sugventil avlastas via tryckvakten.

2013-05-17

Under vintern till årsskiftet 2012-2013 fick vi ett avbräck i lokrenoveringen då motorn frös sönder. Temperaturen i verkstaden sjönk vid ett tillfälle till åtskilligt under noll, och eftersom bara något kylarglykol var iblandat i vattnet så drabbades vi tyvärr av detta. En sådan frysskada på en JW-motor brukar innebära att gjutgodset i motorns botten spricker i flera delar, vilket även nu blev fallet.

Nu blev vi tvugna att demontera många delar runt motorn, för att kunna lossa den och lyfta ur den för inspektion. Skadan bedömdes vara svetsbar och kunde lagas med speciella elektroder för gjutgods. När alla sprickor och delar var tätade lyftes motorn åter i loket och kringkomponenterna återmonterades.

2011-05-18

Loket kan nu köras manuellt för egen maskin! Kylaren och nedre kylvattenröret från motorn är monterade och kylarvatten är påfyllt till nivå en bit över motorns cylinderlopp. Lokets hydraulkoppling arbetar bra och får loket att starta mycket mjukt och fint. Här har nu loket fått stå och gå en bra stund med motorn igång.

På bilden syns tydligt att man tillverkat en speciell upphängning för sidoplåten på motorsidan, eftersom loket byggts om vid GIA med nämnda hydraulkoppling, varvid motorn flyttats ut på ramverket med ca 5 cm.

2011-03-12

Nu börjar mängder med smådetaljer för lokets styrsystem att komma på plats. Tryckluftslangar från kompressor och trycktank är monterade. Säkerhetsventil och elektrisk tryckvakt som styr relälogiken är installerade. Relän, lampor, säkringsdosa, och mycket av kablaget bakom instrumentpanelen är inkopplat, liksom lokets generator som förser batteriet med 12 Volt.

Vid provstart laddar kompressorn upp till 8 bar, varvid kompressorlampan slocknar vid 5 bar, för att indikera normal drift. Även laddningslampan slocknar och visar att laddningen fungerar bra.

2011-03-02

Jenbachloket har fått en kompressor monterad. Denna förser tryckluftsystemet med ca 8 bar arbetstryck. Här är loket utrullat för första gången på verkstadens provisoriska utomhusspår.

2011-02-06

Arbeten på detta lok har stått stilla ett år till förmån för andra projekt. Men nu är den elektriska inkopplingen av glöd- och startreglaget klar, tillsammans med ledningsdragning från startmotor och glödstift. Detta gör att loket nu enkelt kan startas även om det är kallt i verkstaden.

Glödströmmen begränsas av en rejäl spiral motståndstråd, och under glödningen med halvt utdragen startkontakt kan man observera hur den lilla indikatorn glöder orange. När man sedan efter ca 30 sekunder drar ut reglaget helt, startar motorn.

2010-01-03

Den målade bromsspaken är monterad, men ännu inte länkaget mot bromsrörelsen undertill på loket. Bromsspaken är tvådelad, med den viktbelastade övre armen, som kommer att påverkas av bromscylindern, samt den manuella bromsspaken undertill, som endast är nöd och parkeringsbroms. Normalt ska bromsen manövreras via ett tryckluftshandtag, eller via radion.

2009-12-28

Pneumatikcylindrarna för växelomläggarna är monterade och slangar är dragna till magnetventilerna. Funktionen provades med hjälp av verkstadens tryckluft och ett 12V-batteri. Växlarna hoppade snällt i. Det är endast ettans växel, samt fram-back som kan manövreras från radion. Vid manuell körning kan dock även tvåans växel läggas i.

2009-11-18

Fler delar monteras på loket: Kompressor-, generator- och pneumatikkonsoler är på plats. Avgasbadet har fått en ny stos med packningar till motorn och ljuddämparen har slipats av och då denna och avgasbadet, den sk skrubbern, är i rostfritt, så får dessa vara omålade och blanka. Även motorns luftfilter sitter nu på plats, liksom konsolen för de elektriska ventilerna till pneumatiken. Slutligen monterades denna dag lokets lilla kompressortank och den främre motorplåten. Nu börjar man se hur det hela kommer att se ut.

2009-11-02

Motorn är nu provstartad i loket, efter att det yttre svänghjulet, den nymålade startmotorn och bränslefiltret med rörkopplingar kommit på plats. Även handluckan på motorns sida med reglaget för START-DRIFT-STOPP har monterats. Huvens bygel och plåten mot förarplatsen är på plats. Regulatorstången från fotgaspedalen har ersatts med ett linjärt elektriskt servo, för att radion ska kunna reglera motorvarvtalet.

I verkstaden finns inte mycket spårutrymme, men vid en första provmanövrering av växlar och motorvarvtal, rörde loket på sig för första gången sedan renoveringen påbörjades!

2009-09-16

Äntligen har motorn kunnat monteras i loket. Mentorkopplingen driver växellådan med små medbringare av gummi. Även om bränsletanken är målad och monterad återstår många detaljer på motorn innan den kan startas åter.

2009-09-02

Motorblocket är färdigmålat, likaså svänghjulen med en grå nyans och svarta effekter. Det svängjul som hamnar närmast växellådan är här monterat på motorn, och är utrustat med en hydraulisk koppling. Denna består av två viktiga delar; pump och turbin, vilka är utförda som kammare och syns tydligt på bilden. Kopplingen är fylld med olja, och får motorn att mjukt driva växellådan.

2009-07-07

Växellådan är ilyft i lokramen med hjälp av travers. Nu kunde drivkedjorna till hjulaxlarna lätt monteras innan motorn kommer på plats.

2009-06-03

Motorblocket är helt grundmålat. Här syns tydligt handluckan för insprutningspumpen, som normalt är halvt dold bakom svänghjulet.

2009-05-25

Lokramen är färdigmålad med svart Primex. Även JW-emblemen på lokets axelboxar har målats med accentfärgen orange.

2009-05-23

Nu demonterades motorns bägge svänghjul, startmotor och tank mm för att motorns alla delar skulle kunna slipas rena från rost och färg. För att kunna ta av svänghjulen används en stor slagnyckel för att lossa svänghjulsmuttern på var sida, därefter dras svänghjulen av vevaxelns konor med en kraftig avdragare.

2009-05-22

När NGJ fick överta loket från Zinkgruvan saknades motorn, som ursprungligen var en Jenbach-motor på 15 hk. Vi har i förrådet ett antal Jenbachmotorer i varierande skick, och nu är en utvald motor provstartad och bedöms vara i gott skick, trots att den stått stilla i många år. Med ett startbatteri och en skvätt bensin i luftfiltret så gick den omedelbart igång. Motorn är på 20 hk, men skiljer sig i övrigt inte mycket från originalmotorn.

Jenbach-dieselmotorerna är av liggande encylindrig förkammartyp med dubbla svänghjul. De har centrifugalregulator och jobbar mellan 800 och 1500 varv per minut, även om man kan få dem att gå betydligt långsammare. De startas med glödstift och startmotor via en startkontakt, men kan också vevas igång. Vid sommarväderlek är förglödning oftast inte nödvändigt. Men här krävdes en liten trasa bensin, som har samma funktion som glödspiralen: att antända det insprutande bränslet. När motorn startat antänds bränslet av värmen från själva kompressionen i cylindern.

2009-05-15

Lokunderredet är här helt grundmålat och ena gaveln är målad med svart ferrotäck. Gavlarna kommer senare att helt täckas av lokets buffertar. Även delar under ramen, såsom hjulaxlar och bromsutrustning är svartmålade.

2009-05-13

Lokets underrede inklusive hjulaxlar och bromsutrustning har rostslipats och grundmålats. Hela underredet blev vid en tidigare revision i Zinkgruvan blästrat och förzinkat, så det var ingen svår rost att slipa bort. På bilden har Staffan börjat grundmåla lokramen.

2009-04-07

Flera av lokets huvplåtar har blivit målade i Åkerströms färgschema, såsom huv, grill och den ena sidoplåten, som här ses nymålad i pannrummet. Som effekt till denna mellangrå nyans, målas mekanik och andra detaljer i en ljusare grå nyans, samt svart. Några få detaljer på loket får den orange kulören som accent. De svarta effektlinjerna på sidorna återkommer på huven och på lokets bakgavel, och är ett målningsutförande som äldre Jenbachlok hade.

2009-01-14

Växellådan är nu avfettad, slipad och grundmålad, upphängd i praktisk arbetshöjd i verkstadens telferbalk. Den runda medbringaren överst på växellådan ansluter från motorns hydrauliska s.k. mentorkoppling som sitter på ett av svänghjulen. Denna kommer vi att beskriva längre fram under renoveringen.

Här syns också ganska tydligt de påsvetsade länkarna på växelspakarna, som påverkas av tryckluftskolvarna via radion.

2008-11-26

Växellådan och kompressorfästet, tryckluftskolvar med tillbehör, kabelrör och fotgaslänkage samt bromsspak är här demonterade. Ramens övre är del är helt fri från delar och är färdig för avslipning med roterande stålborste. Hålet i bottenplåten närmast är för avgasbadets placering, och i hålet i mitten är växellådans plats.

2008-11-11

Lokets ursprungliga stora buffertar är demonterade och kommer att ersättas med en något lättare typ av buffert för att få ner lokets vikt något. Den lättare typen var mycket vanlig till den smalare ramtyp som detta lok har. Vikten blir då 3200 kilo. Även drivkedjorna är demonterade och på bilden växlas loket in i verkstaden med hjälp av Staffan i en Deutzmaskin, för fortsatt renovering.

2008-06-18

Diverse demontering av delar har skett, bl.a. grill, instrument- och skyddsplåtar, huvbygel, huvstag och pneumatikkonsol plus diverse smådelar såsom horn mm.

2008-04-23

Den befintliga tryckluftsutrustningen är provkörd med verkstadens kompressor och ett 12-volts batteri för magnetventilerna. Samtliga tryckluftskolvar och alla magnetventiler utom den som styr bromsen fungerade väl.

På bilden syns tydligt växellådans två kolvar. Den övre kolven är dubbelverkande för fram-back, och den nedre är enkelverkande för dragläget på lågväxeln. Den är återfjädrad via gummielement. Det är endast på lågväxeln som loket kan framföras med radio. Spärren som förhindrar att växlar kan läggas i manuellt vid radioläge syns nederst på bilden. Då spärren läggs i sluter en strömbrytare radions kontrollspänning.

2008-04-20

Själva radiostyrningen ska bland annat påverka magnetventiler som i sin tur styr pneumatikkolvar för broms och växellåda. Tryckluften skapas av en kompressor som drivs med rem från dieselmotorn. Många Jenbachlok försågs med tryckluftsbroms av GIA, även om de inte fick någon radiostyrning. Bromsens funktion är mycket viktig vid radiokontrollerade maskiner, så den kommer att få en speciell utformad funktion att i flera säkerhetssteg säkra bromsfunktionen i händelse av fel.

Här på sittbrunnens bakgavelplåt syns den kraftiga bromskolven till vänster och bromsens ventil för handreglering över magnetventilen i mitten.

2007-10-16

I samband med jobb med diverse andra plåtprojekt passade vi på att få huvplåtarna blästrade och grundmålade av Sörängets Blästerservice i Borlänge.

2004-04-10

JW 1172/1953 står uppställt under ett skärmtak vid NGJ:s verkstad i Ängesgårdarna utanför Borlänge i väntan på renovering. Här syns att dieselmotorn saknas.

2003-02-17

Här har JW-loket transporterats till en industritomt i Borlänge och väntar över vintern på att flyttas till NGJ:s verkstad.

En rolig sak med detta projekt är att loket har varit försett med radiostyrning. GIA försåg flera lok med radiostyrning vid sin egen verkstad på 1970-talet, för personal-
rationalisering i gruvorna. Oftast kunde nu en man sköta både lastning eller lossning av gruvvagnarna, och samtidigt flytta hela gruvtåget så att vagnarna kom mitt för tömningsfickan eller lossningsschaktet.

Det är mycket roligt att Åkerströms Björbo, ledande på radiostyrningar inom industri och transport, kommer vara vår sammarbetspartner i detta projekt att få till ett renoverat Jenbach-lok med radiostyrning!

2002-05-23

Vårt lok har tillverkningsnummer 1172 och tillverkningsåret är 1953. Ursprungligen var motorn på 15 hästkrafter och således är loket av typ JW15. Numera saknas motorn. Det har ett förflutet vid ett par gruvor i Bergslagen, och det är senast använt vid Zinkgruvan i Närke. Det användes där på gruvans övre nivåer som, liksom loket, har spårvidd 600 mm.

När brytningen vid dessa nivåer minskade, upphörde arbetsuppgifterna för den lilla maskinen eftersom en spårviddsändring inte är möjlig på detta lok, till skillnad från många andra Jenbach-lok som har ställbara hjul. Vi fick loket som gåva från Zinkgruvan Mining år 2002.

Av bilden att döma en sliten kämpe som nu kommit upp i dagsljuset och ställts upp inom gruvområdet.